Forsande regnvatten

Goda nyheter om vattnet på Gotland!

100 000 kubikmeter regnvatten kan bli grundvatten i stället för att flöda ut i Östersjön. Det en av flera goda nyheter från Testbädd Storsudret för hållbar vattenförsörjning. Här svarar Jan Larsson, Forum Östersjön, på några frågor om vad som händer med Testbädd Storsudret.

Hur långt har ni kommit med det stora projektet för hållbar vattenförsörjning?

Jan Larsson

– Vi har kommit långt. Hjärtat i testbädden, alla realtidsmätare som via mobilnätet är uppkopplade mot en databas, är på plats. Ett omfattande kalibreringsarbete har också utförts så att dessa ska ge riktiga värden som på ett korrekt sätt återspeglar vattenbalansen inom olika områden på Storsudret – Vamlingbo, Sandväten och Mjölhatteträsk.

Dessa data ger en bra uppfattning om hur mycket vatten som finns tillgängligt vid olika delar av året och hur nederbörd och torka påverkar yt- och grundvatten. Detta ger ett bra underlag om vilken potential som finns för att samla in och kvarhålla vatten på land samt utgör ett bra underlag för forskning på grundvatten. Dessa data, tillsammans med några av de manuellt lodade privata brunnarna, finns samlade på testbäddens hemsida. Datan bekräftar också det som varit utgångspunkten för testbädden: att Gotland inte har brist på vatten, problemet är att allt förmycket av de försvinner tillbaka till havet. Det finns gott om vatten men det måste samlas in och sparas till den torra sommarperioden.

Ni undersöker vad som finns under markytan. Vad har ni hittat?

– Vid Vamlingbo har tre större sandformationer identifierats. Det har vi gjort med hjälp av radardata från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Det rör sig om så kallade deformationer, fördjupningar, i berggrunden. Hur dessa har uppstått är okänt men det kan röra sig om meteoritnedslag. En av formationerna har därefter studerats mer ingående. Informationen från mätningarna visar på ett ungefär sammansättningen av jordlagren. Det finns grövre eller finare sand, lera eller grus.

Baserat på denna information har dels fler realtidsmätare placerats ut för att kunna följa grundvattennivån under året, dels har en brunn borrats i sandlagret. Kapaciteten hos denna brunn har testats och visade att det går att ta ut drygt 10 kubikmeter per dygn ur brunnen. Önskar man högre kapacitet kan fler brunnar anläggas på rad, alternativt kan brunnarna utformas på sådant sätt att de kan leverera mer vatten per brunn. Detta visar hur man skulle kunna förse områden med vatten utan att dra långa dyra vattenledningar. En brunn skulle räcka till minst ett tiotal villor.

Bedömningen är att volymen vatten i sandkroppen är stor och att de nedre jordlagren består av lera vilket tätar området från berggrunden. Lerlagren kan därmed täppa till grundvattnet från att försvinna ned i berggrunden.

Ni har också gjort undersökningar vid Sandväten och Botarve. Vad har ni hittat där?

– Vid Sandväten och Botarve finns mycket finsand i men också flera stråk med tät lera som förhindrar grundvattnet att försvinna ned i sprickor i berggrunden. Här finns möjligheter att samla vatten och magasinera det, men det är svårt att ordna med elmatning vilket skulle behövas för att kunna använda vattnet för exempelvis bevattningsändamål. Vi fortsätter arbetet med att finna bra placeringar för att samla och magasinera vatten.

Ni har undersökt hur Mjöhatteträsk ska kunna bli ett ännu bättre vattenmagasin för Storsudret. Hur ska det gå till?

– Ja, där är detaljplaneringen för en automatisk dammlucka klar. Dammluckan har konstruerats och är redo att installeras och elförsörjningen av dammluckan kommer att ske med hjälp av en solpanel och ett batteri. Tanken är att dammluckan ska stänga runt slutet av mars först när nivån sjunkit ned till 1,9 meter över havsytan (möh) vilket motsvarar ca en decimeter under sjöns högsta nivå. Om nivån börjar öka så öppnas luckan försiktigt för att förhindra översvämning. På så sätt kan uppskattningsvis 100 000 kubikmeter regnvatten hindras från att i onödan rinna ut i Östersjön där det skulle ha blandats med salt som gör det svårt och dyrt att återvinna.

100 000 kubikmeter skulle räcka till att bevattna ett 80-tal hektar motsvarande ungefär 150 fotbollsplaner vall eller åker som då kan öka avkastningen 20-30 procent. Ökad avskastning minskar klimatpåverkan från jordbruksproduktionen, varför detta är viktigt. Detta är också en av de delar som den senaste klimatrapporten från IPPC pekar på som nödvändiga att förstärka. Vi upplever att detta är ett kvitto på hur viktig vår testbädd är, både för att kunna minska användningen av energi men också för att kunna möta de förändringar som tyvärr redan har börjat visa sig.

Och vilken kvalitet får detta vatten – drickbart?

– Ja, avsikten är att i östra delen av träsket ställa en container med en pump som ska använda det vatten som hålls kvar på land för bevattning samt ställa upp en container med försöksutrustning för rening av vattnet till dricksvattenkvalitet. Tekniken som används för detta, så kallad membranfiltrering, är energisnål och ligger alltså helt i linje med testbäddens övergripande mål om att hitta energieffektiva, lokala lösningar, som kan användas på Gotland men även på andra platser världen över.

Försöksutrustningen kommer endast att låna vattnet och därefter direkt återföra vattnet tillbaka till Mjölhatteträsk. Containrarna är ordentligt ljudisolerade och det enda ljud som under kalla eller riktigt varma dagar kommer kunna höras utifrån är ljudet från en luftvärmepump av den typ som används för mindre fritidshus. Ljudnivån på denna typ av luftvärmepumpar är anpassad för att inte störa grannar inom ett villa- eller fritidsområde.

För dammluckan och de två containrarna gjordes förra sommaren en anmälan om vattenverksamhet och strandskyddsdispens men efter att en av de tre berörda fastighetsägarna motsatt sig projektet så avvisade länsstyrelsen i januari denna anmälan. Vi kommer därför troligen att vända oss till mark- och miljödomstolen med en tillståndsansökan och tar under våren fram underlagen för denna. Vi hoppas vi kan få ett besked från domstolen i slutet av 2022 och därefter genomföra installationerna.

Skulle inte testbädden utveckla teknik för återvinning av avloppsvatten också?

– Jo det stämmer! På IVLs försöksanläggning i Stockholm har under flera år försök med en helt ny process för återvinning av avloppsvatten testats. Försöken har gått bra så nu kommer den att testas i större skala och med långtidsförsök i Burgsvik där nyss två containrar ställts upp som en viktig del av testbädden. Tekniken bygger på tre delar – Ett grovt filter som tar bort det mesta av partiklarna, ett så kallat ultrafilter som tar bort en stor del av avloppsvattnets ämnen och skyddar det tredje steget som är ett omvänd osmosfilter som renar vattnet till dricksvattenkvalitet.

Det som är unikt med detta återvinningssystem är att det plockar ut dricksvattnet före det vanliga reningsverket i motsats till de flesta andra system som återvinner vatten som redan är behandlat i ett reningsverk. Om det kommer fungera som vi tror och hoppas så innebär tekniken dels att avloppsvatten kan återvinnas lokalt där vattnet behövs, dels att det avloppsvatten som återstår efter reningen är flera gånger mer koncentrerat än vanligt avloppsvatten. Det innebär i sin tur att helt andra tekniker för avloppsvattenrening skulle kunna användas i framtiden. Reningsverken skulle på så sätt kunna utvecklas till effektiva produktionsanläggningar för fossilfri energi och näringsämnen. Detta är helt unikt och något som hela världen letar efter. Som ett kvitto på detta har vi redan startat upp ett EU-projekt och ett samarbetsprojekt med Brasilien som kommer att använda vatten från containrarna i Burgsvik för att vidareutveckla detta koncept.

Läs mer om Testbädd Storsudret.

Vid frågor, idéer eller funderingar kontakta gärna:

Forum Östersjön, Jan Larsson, telefon: 076 148 02 00, e-post: jan.larsson@vamlingbo.com
IVL Svenska Miljöinstitutet, Staffan Filipsson, telefon: 010 788 65 75, e-post: staffan.filipsson@ivl.se